walk.blogg.se

Har funderat lite kring hälsa och vad som spelar roll för att man ska må bra! För mig är det viktigt att träna några gånger i veckan och så ofta som möjligt äta rätt och bra.

Träning för mig har hela mitt liv hängt ihop med att gå ner i vikt, det har alltid varit mitt mål att gå ner i vikt för jag har aldrig trott att jag ska kunna vara lycklig med min kropp om jag inte haft synliga revben. Det är nu de senaste två åren, och den här sommaren framförallt som jag har försökt få träning att handla om att må bra, inte att träna för kroppsfixering. Jag har länge levt med min psykiska ohälsa där jag tryckt ner mig själv nått enormt men nu börjar såren faktiskt läka. Jag har inte haft bulemi på två år tror jag men jag skulle inte säga att jag riktigt är frisk än, för jag har fortfarande dagar då jag vill gå under jorden för att jag känner mig äcklig och ful. Dessa dagar börjar rinna ut i sanden och det känner jag mig SÅ lycklig för, jag har lyckats vända mig själv otroligt snabbt ändå, helvetet bröt ut i 8an och i 1an började jag komma tillbaka till verkligheten i 2an lyckades jag sluta med mitt självdestruktiva beteende i 3an  hade jag fortfarnade väldigt mycket kroppskomplex men jag skadade inte mig själv. När skolan tog slut hände någonting som förvånade mig, jag började må så mycket bättre fast jag inte gjorde någonting, jag tror detta berodde mycket på att jag inte längre behövde gå till ett ställe med flera hundra människor i min ålder som i mina ögon bara brydde sig om kläder, smink och kroppsfixering... kanske har jag fel i detta men det verkade nästan så då många runt om mig snackade skit (även jag) om andra "titta vad fula kläder hon har" "hur kan hon färga håret så där" och så vidare... Detta har nog tryckt ner mig själv mycket med tankar som "jag är inte snyggare själv" och det där med snygghet det skiter jag totalt i nu, det är så jävla onödigt och bry sig i om man är snygg eller inte. varför? för att det handlar alltid om betraktarens ögon, alla kan inte tycka att jag är snygg. Många tycker säkert att jag är skitful, men vad spelar det för roll? jag behöver inte umgås med dem? och den som jag tycker är snyggast kanske någon annan inte alls tycker är fin. 

Jag har på senare tid också börjat träna min hjärna med guided meditation, man slappnar av och en röst berättar tex hur bra man är och så vidare, och för mig fungerar det. Efteråt känner jag mig nyfödd, blir lugn och jag får bättre självförtroende. 

Jag bryr mig mer om långsiktigt hälsa än kortsiktig hälsa.

Kortsiktig hälsa kan väl tex vara att jag tittar på en film och myser med Martin så min sociala hälsa växer så jag mår bra psykiskt. 

Långsiktig hälsa är det jag håller på med nu, jag tränar för att inte få benskörhet, jag tränar för att få bättre fysisk hälsa för att förbättra emunförsvaretoch för att kunna springa ifrån en mördare. Jag röker inte för att mina lungor kommer bli helt förstörda om jag gör det, jag äter inte godis för det är onödigt socker och fräter sönder mina tänder. 

Jag tycker själv jag är duktig, jag har kommit så långt. Jag är inte bäst och det strävar jag inte heller efter, jag strävar efter att hela tiden bli bättre, må bättre, vara bättre än jag var igår! och det är så det ska vara!

Jag är mer än nöjd idag!

peace